thesagvag

när man går utanför dörren och det är så kallt att fingrarna fryser till is efter fem minuter, även med vantar. och himlen är så högt upp och man ställer sig på tå och stäcker upp ena handen mot det stora valvet, riktigt spretar med fingrarna. och det gör ont i lungorna för man andas istappar som smälter väldigt, väldigt långsamt ner mot halsen.
och man är ensam. någonstans bakom skogen hörs en bil, men det är sent, efter sluta-jobbet-tiden så då åker inte så många bil. men man är inte ensam, för stjärnorna tittar ner på en, och blinkar med sina långa vackra ögonfransar.

och så händer det. handen känner något, greppar. fångar himlen. en sådan vacker och kall kväll som denna.

(bildkälla: http://weheartit.com/entry/22755427)