så jävla fucking skitbra!

sitter på bibblan. har precis druckit en kopp te på caféet och läst ut Bitterfittan av Maria Sveland.
det är så mycket att fundera på när det kommer till kärleken.
skickar iväg ett sms till en som vill för mycket på sina egna villkor. och slår nästan klackarna i taket när jag märker att jag faktiskt inte accepterar det. jag låter det inte gå förbi. jag förminskar inte mitt livsrum genom att backa och låta honom få sin vilja igenom. för det gäller de allra, allra minsta sakerna. det är där som det börjar. ju mer som tas, desto mindre makt tillfaller en själv. och tillslut så står man där, handfallen och undrar vad fan det var som hände.
jag tänker inte låta det ske. jag vill inte bli vingklippt av kärleken. (det är förresten inte kärlek, inget spel är kärlek, det är bullshit). kärleken blir man styrkt av. kärleken gör så man slår klackarna i taket. och det är den kärleken, ingen annan, som jag tänker acceptera.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0