en tanke till kosmos

jag säger till träden, fåglarna, till alla som kanske hör
"jag hade gett dig allt"
och hoppas att vinden bär med sig mina ord till ditt medvetande, eller något

för jag hade gett dig allt, det var den där kärleken som gör att man går ut från sig själv. det gör en osjälvisk. du vet säkert vad jag menar. och jag vet att du aldrig kände samma för mig. inte på mitt sätt iallafall.

så jag säger det till vinden, för orden växer mig upp i halsen, kväver mig. jag måste få säga det till någon, när jag inte kan - eller vill, säga dem till dig.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0