ursäkta svordomarna

men det är bara så jävla konstigt. i somras hade jag så mycket jag såg fram emot men inget av det blev som jag tänkte. inte konstigt att min hjäna får kortslutning och jag blir bitter. men bitterheten klär mig inte. så jag väljer att bli förbannad istället. hatar att vara melankolisk. det är mycket roligare att vara himlastomande dramatisk och skrika åt gudarna att de kan fara åt helvete.
 
åh.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0