uppbrott
nu har det gått två dagar sen vi pratade,
pratade ut
och jag sa hejdå
det finns inga fina sätt att linda in sånt på
det bara är fult, spetsigt, förnedrande
att höra din brutna röst,
sakerna du säger för att försöka hålla mig kvar
men mitt hjärta är obevekligt
nästan, men det viker sig ändå inte
efteråt
ånger, valde jag fel?
du förtjänar ingen smärta,
men den du gav mig förtjänar inte jag
men en andra chans förtjänar alla
så varför vek jag mig inte?
Kommentarer
Trackback
